söndag 11 mars 2012

Så har jag äntligen sett Kony 2012...

...och alltså, killen som gjorde videon. Vilken snubbe alltså. Jag kommer inte ens ihåg vad han hette. Men jag kom ihåg namnet Joseph Kony, och jag lär inte glömma det. Och det var väl det som var tanken.

Jag hade tänkt totaldissa den där filmsnutten. Att det var lite överdrivet, och att folk inte förrän nu reagerar på att sånadär Kony-typer finns. Och tidigare i morse, pre-Konytitt, tänkte jag dissa Facebook och Twitter, eftersom nu tydligen världen vilar på Facebooks axlar. Att det skulle vara en så mycekt skönare värld om Facebook bara kunde försvinna. Slippa leva genom Fejjan, liksom. Ja, jag tycker väl kanske fortfarande lite så, men då hade ju inte 100 miljoner människor fått upp ögonen för den där Kony. Inte jag heller. Antagligen. Och killen med filmkameran är ju så sjukt smart att nyttja sig av Facebook, Twitter och YouTube. När till och med jag blir lite brydd. Jag tycker kanske inte filmen var sådär gripande som alla har sagt. Men man börjar tänka... Kanske ska skaffa ett såntdär action kit.

Nu är allt säkert bara nåt tönteri, för att nån ska göra nån point på nåt sätt. Bara för jag börjar tänka lite. Jaja, det finns väl fler än Joseph Kony. Om han nu finns.

Inga kommentarer: