...alternativt bli surrogatmamma. Bara för få va på tjocken hela tin. När man vaknar upp är det tungt på alla sätt och vis, men ändå är det ju som häftigt det där. Själv tycker jag typ alla gravida är dryga för dom är ju faktiskt gravida, och det är ju så speciellt för dom. Och så är det ju. Speciellt för en själv, kanske inte lika speciellt för åskådare. Men det är ju ändå ballt. Och hur skevt man ser på sig själv. När jag var i slutet av inkubationstiden tyckte jag inte det syndes särskilt värst att jag var havande. När en granne till mamma och pappa såg mig sa han "jag tänkte fråga om det blivit nåt barn, men det ser jag ju att det inte har". "Va? Syns det?" sa jag. "Haha" sa han. Som att jag skämtade. Men jag såg knappt att jag var gravid.
Eh...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar