...när jag var på tjocken och skulle kläcka snart, och vi fick hundra kilo kläder i storlek små. Vi fick massa kläder av övertaggat folk runtikring oss, och vi fick låna av snälla folk runtikring oss (som jag lovar ni ska få tillbaka, allt är packat i finfina Konsumpåsar). Dom klädesplagg vi själva köpte till Karta kan vi lätt räkna på en hand. Smidigt och billigt. Lite speciell och älskad fick man känna sig, sådär.
Nu är inte Karta i storlek jätteliten längre. Nu måste vi köpa alla kläder själv. Nu är vi inte så speciella längre. Sju månader tog det.
Snap back to reality, som Eminem skulle sagt.
2 kommentarer:
här finns fortfarnade ett ganska stort sortiment så hör av dig om ni behöver nåt!! =)
Ooh! Jag ska ha det i åtanke! Just idag bestämde vi oss för att lugna oss lite och kolla vad vi saknar när hon på riktigt behöver 74:or. Förr so far passar hon ganska bra i 68:orna... Jaja, vi ser väl...
Skicka en kommentar