lördag 23 juli 2011

Eftersom att man känner igen sig på alla punkter är det jättekul att skriva...

... och extremt ointressant att läsa, men ändå;

Man vet att man är gravid när...

... man måste parkera om bilen på nytt för att man ska kunna ta sig ut.
... det inte längre hjälper att "smita förbi" folk sidledes då man är bredare så än framifrån.
... det känns som man sprungit en mil när man gått upp för en trapp.
... man rullar/behöver hjälp för att ta sig upp ur soffan.
... man är rädd att kissa på sig när man hostar/nyser.
... man har tappat något på golvet och låter det ligga kvar där eftersom processen att plocka upp det är alldeles för omständig.
... man letar efter andra alternativ än att behöva ta trapporna.
... allt är tungt.
... man flåsar och flämtar som en valross efter att ha fått upp dragkedjan på skorna och måste sätta sig ner efter för att få blod i huvudet och få bort den lila färgen i ansiktet.
... man gråter för något helt nytt som man aldrig gråtit över förr.
... man ställer sig med benen en meter ifrån varandra som en förberedelse för att böja sig ner.
... allt är väldigt irriterande.
... ett ärende per dag är allt man hinner med p.g.a. graviditeten.
... när din partner faktiskt håller med om man inte har något att ha på sig.

Allt är så sant, så sant. Men mest av allt saknar jag nog att kunna få en ordentlig kram av sambon. Utan att man måste dra sig undan efter tre sekunder och skrika "tryck inte på magen!".

Inga kommentarer: