... och omkringliggande ytor, och eftersom jag är hemmafrutypen for jag på Plantagen för att införskaffa sprajj mot dessa odjur. Hela huset rivs nämligen av de här tämligen harmlösa varelser, ty lillkissonga tycker om att jaga blomflugor.
Så jag stannade av på Plantagen. På Plantagen finns allt som har med blommor att göra, till ett billigt pris med kunnig personal. Or so I thought... Det där med personalen... På Plantagen finns det skyltar om att alla som jobbar där är proffs och kan allt, och alla som jobbar där har "fråga mig!" på ryggen. Bra tänkte jag, haffade en tjej och sa "Hej! Jag har blomflugor blablabla". Och tittade på mig med sitt fågelholkansikte och sa "Asså, jag kan inte så mycket om sånt, men fråga hon där borta. Hon är florist". Så jag galopperade ikapp floristen och sa "Hej! Jag blev hitskickad. Jag har blomflugor blablabla". Hon tittade skumt på mig och sa "Asså, jag är inte så bra på just skadeinsekter, men fråga han där borta", och pekade ut en kille vid Växthjälphyllan (eller nåt). Så jag lunkade vidare till killen. "Hej! Jag har blomflugor..." och tillslut sa han "Jag är inte så duktig på bekämpningsmedel, men där borta *peka* står det flaskor, du kan ju läsa på dom".
Jahaja, där sjönk mitt förtroende för Plantagen. Man får vad man betalar för, så att säga.
Och jag köpte billigaste sprajjen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar