torsdag 7 oktober 2010

Så var jag på Lantmanna...

... eh ursäkta, Granngården, och skulle införskaffa kissemat och kisselådasand. Iochmed att vi har två speedade katter går det åt en och annan kattrelaterad tingest, vilket medföljer att jag stannar till där typ fem dagar i veckan. Och köa måste man, och i dag kom jag underfund med något. Hur tappade alla förutom jag är när det rör sig om bonuskortet. Själv har jag bonuskort hos husdjurens och planternas Mekka. Och varje, varje gång (det slår aaaldrig fel) är det en männsika framför mig i kön som inte har med sig sitt bonuskort. Alltid.
"Nääee, det är min fru/man som har kortet", varpå kassörskan alltid drar klassikerfrasen "nähä, men man kan efterregistrera bonusen inom 14 dagar om du tar med kvittot." Nästa kund kommer. "Nääee, jag har kortet hemma". "Man kan efterregistrera bonusen inom 14 dagar om du tar med kvittot".

Men varför är man medlem om man aldrig tar med sig sitt kort? Är man bonuspoängsamlare någonstans är det väl för att man är där ofta, och det kan löna sig att ha ett kort. Då har man väl med sig kortet, alltid? Som Ica och Konsum?

Jag tycker synd om kassörskorna på Lantmanna, ehh Granngården, som måste ha fjortondagarsregistreringen som mantra. De verkar så uttråkade...

Inga kommentarer: