... då jag skulle lämna in bilen på sööörviss. Detta var beräknat att ta hela dagen, så jag åkte cykel från Motorcentralen till mammaochpappan på Teg, för att fördriva tiden där.
Och vet ni vad drygt det är att cykla den sträckan. Rent mentalt alltså. Fysiskt är det väl ungefär som att cykla, men döööööd åt allt mellan stan och tegsidan. Kyrkbron tar minst trekvart att cykla. Med snålblåst och raksträcka i all evighet. Efter bron kommer en uppförsbacke som är en sisådär 50 mil lång. Sådär lagomt halvsluttande, så det känns som att hela världen håller en tillbaka. Sen kommer man till ett par backar till, men dom är inte lika farliga. Dock har man dödsstöten kvar; Ringvägen. Det måste vara Sveriges absolut värsta gata. Den tar aaaaldrig slut. Det känns helt oändligt att cykla den gatan. Helt ärligt, den är så dryg. Inget intressant att titta på. Bara hus.
Att cykla hem från stan har man ju gjort x antal gånger. Men det har alltid varit mentalt utmattande, p.g.a. allt drygt. Jag lovar, jag är inte den enda ursprungstegaren som hatar den här sträckan. Särskilt bron. Mongolidbron. Suck.
Jag tyckte bara alla skulle veta vilket I-landsproblem alla som bor på teg har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar