Går emot allt och nämner namn.

Jag följde med mamma till hennes vallokal idag. Vilket ställe röstar hon inte på om inte älskade Östtegs skola! Vissa andra var tvugna att rösta på sketna Tegs Mental. Anyway, så följde jag med min moder i syftet att spana runt på min gamla skola. Jag blir sentimental när jag vandrar i dessa lokaler. Och man lägger märke till små saker, typ att korridorerna känns så otroligt mycket trängre nu. Och att de minsann har gjort om korridoren utanför matsalen, men inte rört den utanför slöjden. Det sluttande golvet upp till matsalen är också fascinerande att gå på igen. Den som nästan var jobbig att gå uppför när man var liten är nu typ ett trappsteg. Och matsalen är inte så gigantisk som man minns den. Trappen upp till fritids, som troligtvis inte heter Åldermannen fortfarande, är ommålad. Men färgen som skavts fram under den nya ytan känner jag igen, minsann.

Utsidan har krympt även den. Fotbollsplanen är inte så himla stor längre. Planen som Johan och Peter kunde skjuta en brännbollsboll tvärsöver och nästan ner i älven, och där Jimmy och Fredrik (may he rest in peace) var awesome på skridskor på vintern, där tjejerna satt runtom kanterna på kvällarna och kollade när killarna tränade fotboll med TSK:s pojklag, och längdhoppsgropen där Daniel hoppade jääättelångt (vilket var typ 2,20)... Ja, det var tider...

Vilket chillat liv man hade när man var liten. Det är ändå tio år sedan man stängde bänklocket på Östteg för sista gången. Bänklocket på de höga bänkarna som vi fick när vi gick i fyran, som vi vann i en lottning mellan mellanstadieklasserna. Om det var möjligt skulle jag lätt åka tillbaka en tiotolv år, bara för att uppleva det där bekymmerslösa livet för en vecka. Inga krav, eller nåt. Inte behövde man oroa sig för utbildning eller pensionssparande. Det kravet man hade var att lära sig multiplikationstabellen, och lära sig skillnaden mellan substantiv, verb och adjektiv. Subsantiv är namn på ting, t.ex. boll och ring. Verb är sånt som man kan göra; räkna, skriva, se och höra. Adjektivet sedan oss lär hurudana tingen är.

Så skönt det hade varit att vara liten igen. Så här i efterhand vet jag att jag var så lycklig.