Grevinnan och betjänten...

Tankar. 

Evelina, under uppväxt - "Meeeen!! I år igen?! Vad är det här för nåt?!? Svartvitt? Tråååkigt!"

Evelina, vuxen - "HAHAHAHAAAAA!! Nu snubblar han!! 'Same procedure as every year, James' Haha!!"

Han som jag är gift med...

...han ser aldrig på teve, förutom sport. Annars ser han typ inte på teve. Definitivt inte SVT. Men nu hände det. 

Bakgrund: Här i byn följer man Premier League. Mest United. Tror jag. I alla fall gjorde Ante det förr. Inte lika mycket nu. Men förr. Det finns en gubbe som heter Ryan Giggs. Gammal räv i United, och jag vet inte varför, men Ante går under namnet "Giggs" här i byn. Antingen finns det nån likhet, samma tröjnummer eller så är det av ren besatthet. Jag tror på det sistnämnda. För nu går en dokumentär på SVT om Ryan Giggs sista säsong. Och maken ser så genuint lycklig ut. "Titta! Där är ju han! Och Beckham! Maradona!!". Sådär klistrad vid teven. Lycklig. Knappt blev han lika blomstrande när hans barn föddes. 

Det är så fint. Som Ferdinand under korkeken. Jag blir så varm när han är så lycklig. 

Eller så är det kallsvettningar. 

Summerar mycket av mina dagar...

Känn på den här då...

...i morse, kl. 04.20, hörde jag någon som lekte utanför sovrummet. Storbarnet hade vaknat. Skumt, för hon brukar mest ropa på mig när hon vaknar. Hon brukar inte våga stiga upp för hon vet att jag alltid klagar över att det är tidigt. Så även denna morgon. Jag lockade med att hon skulle få ligga i vår säng, bara hon försökte sova. Ja, visst, det gick bra. Bara det att hon högljutt lekte med Kisse istället för att sova. Så jag sa åt henne att "gå härifrån". Hon blev lycklig över att slippa ligga still i sängen. Nån timme senare gick jag efter. Så, det är ju kul. Att man får vakna till liv 04.20. Det var länge sen nu. 

Nu har hon packat alla sina trosor och sockar i en ryggsäck, visar upp och går igenom alla för mig. "Dom här är fina". "Dom här luktar gott". "Dom här bakar man bullar med". 

Normalbarn...

Jag älskar att jämföra...

...mina barn. Alltså jämföra bäbisen med hur det större barnet var vid den här ringa åldern. Jag vet att det är fjantigt och att man inte ska jämföra barn och blablabla. Men kom igen, det är klart man jämför. Och ska man jämföra så är det väl ypperligt att jämföra syskon. Samma genpool. Dom bör vara någorlunda lika. Det är dom inte. Möjligen har dom gemensamt att även bäbisen verkar ha lite trög mage. Men bara när man ändrar mat. Får hon det hon är van vid är det inget problem. 

Men annars - helt olika. När den större var mindre tyckte jag att hon var världens enklaste unge, bortsett från att hon inte åt. Annars var det så lätt att ha med henne att göra. Men såhär i efterhand, i jämförelsens anda, var hon dryg. Men hon åt ju som sagt inte. Alltid lite missnöjd. Den här bäbisen äter och är alltid glad. Nu när vi inte har kolik med i spelet längre. Behöver hon sova kan man lägga henne var som helst, och hon somnar. Inget massa onödigt vaggande. Skulle hon ha en sämre sovardag kan man hålla henne i famnen så somnar hon. Hon växer och gror. Hon är social och tycker att alla är skitroliga. Pratsam och skrattar hela tiden. Så var inte Moa. Jag trodde hon var sån, men icket. Hon hade väl kanske mer hispiga föräldrar som bäbis. Men det är komiskt hur olika dom är. Eller ja, det dom är lika på är väl att dom båda klarar sig själv ganska bra. Moa kan leka självständigt och tycker det är okej ett tag. Hon är inte asocial, som jag, men ändå rätt lättsam unge. Bäbisen kan sitta/ligga själv ett bra tag utan större gnäll om det skulle behövas. 

Det enda kruxet är ju det där med att bäbis vill vara vaken på kvällar. Det var aldrig Moa. Men det vänder väl så småningom. 

Det är kul att jämföra. Stackars barn som alltid kommer att bli jämförda med varandra av sin mor. Men det släpper väl också så småningom. Men än så länge ska jag fjanta mig med bäbistjaffs och barnprat och jämförelser och sånt som ingen bryr sig om. Det här är min sista bäbis. I alla fall på ett bra tag. Så jag går all-in med tjaffset. 

Hoj!

Mina odågor till barn som inte vill sova...

Bäbisen:

Är trött vid cirkus 18-18.30. Får mat och somnar enkelt. Vaknar 19-19.30, och vägrar sova. Ibland är hon glad och ligger och pratar. Ibland är hon mer upprörd, och det känns mer som hon inte kommer till ro. Då har jag testat olika teorier hur man löser problemet. 

- Strypa hennes sovstunder på dagen. Alltså typ låta henne sova en timme i stöten max. Blev sådär. Fick mest känslan av att hon aldrig riktigt blir utvilad och blir mest övertrött på kvällen. Då är hon inte harmonisk.

- Låta henne sova mer ohämmat på dagen, vilket resulterat i en liten kortsnutt på förmiddagen, en längre stund på dagen och en liten minisnutt på eftermiddagen. Blir ingen skillnad på kvällen. 

- Gör som när man hämtar hem en valp, ger den nåt som luktar mamma. I mitt fall en tröja jag haft ett tag. 

- Funderar över det här med napp, om det är hjälp eller stjälp att trycka på henne. Hon kan/vill inte suga tag ordentligt (ja, jag har testat exakt varenda sort som finns) på den så den tappar hon snabbt. Och blir upprörd. Då måste man dit och ge henne den igen. Inte optimalt med spring hela tiden. Då blir hon liksom mer uppigasen eftersom man springer där hela tiden. Men å andra sidan blir hon tillfälligt harmonisk av den, så...

- Har haft en liten lampa både tänd och släckt för att utvärdera eventuell mörkrädsla. Inget jag blivit klok på. 

Nu tror jag att jag måste sluta tänka så mycket på det här. Det är jobbigt när hon inte somnar förrän relativt sent. Nu ska jag nog införa min egen metod. Den funkade på den större i den åldern, även om det verkar som barnmisshandel. Man tar helt enkelt en elpistol och ger dom en liten liten stöt så fort dom lever om så dom lär sig att vara tyst. Nä, jag skojja ba. Det är femminutersmetoden jag pratar om. Jag gillar den. Får se om det funkar med henne bara. Lyhörd, som få. 

Storbarnet:

"Vill vara uppe en stund".

"Vill inte sova".

"Jag vill ha välling".

"Jag är törstig". 

"Jag vill läsa alla Kalle".

"Berätta en historia".

"Inte trött".

"Jag har ont, måste ha plåster".

"Jag vill kissa".

"Jag slår näsan i sängkanten".

Ja, ni hör ju. Lagom underhållande med tjurspiken och gnällkalven i rummet bredvid. Sen drömmer hon mardrömmar typ varje natt och vaknar mer eller mindre upprörd. Ibland räcker en klapp på huvudet, ibland springer hon runt som en tomtenisse och tipptappar och öppnar dörrar för "jag kan inte sova nu". Mitt i natten. Hon har nattlampa som ger perfekt sken. Inga konstiga skuggor eller så. Hon får bara se snälla barnfilmer och vi har tagit bort allt som hon gillat tidigare, typ Jurassic Park. Vi varvar ner på kvällen så gott det går, men hon är bra aktiv alltså. Hon kanske har nån hyperaktivitetsgrejj. Det får väl tiden utvisa. Men hon är dålig på att ta det lugnt. 

Ja, ungefär så är det. Kvällar är jobbiga. Bråk med varenda unge. När dom är så trött att ögonen är rödsvarta och dom inte kan bete sig som folk, varför vill dom inte bara sova då? Odågor. 

Japp...

Glöggen! Osten! Kexen! Ljusen!

Och Bingolotto, så klart. 

Det finaste: Jag tror, jag TROR (ta i trä) att båda barnen sover. Inget får störa min ostkväll. Skulle vara Ante då. Men det får gå. 

Äntligen...

...slipper jag Emmaljungas åkpåse. Den störde mig. Vi kör Elodie Details. Lätt dom bäst spenderade hundralapparna. 

Nej, vi är inte på väg ut utan mössa. Vi poserar. 

Storbarnet säger godmorgon till Lillbarnet

"TJENA BRUTTAN!! Är du vaken?"

Det här med stilren julgran...

...är inget för oss. Jag och Storbarnet gick all-in i år. Etthundra kilo glitter, kors och tvärs. Julkulor i alla färger. Jättefula kristyränglar. Pyntade pepparkakor. You name it, vi har det. Nä, kanske inte. Men inte långt ifrån. Folk som har en vit julgran med två bollar i är inte kloka. Jag ser mig julen som den högtiden när det är helt ok att gå helt bananas. Har man en tom yta så smäller vi upp en tomte eller lite glitter eller nån ful ljuslykta nån gjort för 20 år sedan på kyrkans barntimme. Typ. Nostalgiskt och over the top. Vi får väl se hur länge granen får vara ifred det här året. 

Ätbart pynt + Storbarn = Inte optimalt. 

Julgranskulor/Boxarbollar + Katter = Inte optimalt. 

Katter som tycker presentsnören är skitkul + Storbarn som tycker det är jättekul att öppna paket + Julklappar under granen = Förhoppningsvis helt optimalt. 

Hobbyverksamhet

Nu såg jag att bilden blev konstig och suddig, men alltså titta! Vad jag är tvärnöjd med mina hemmagjorda napphållare. Kanske borde stryka till dom lite bara. Varför göra när det finns att köpa på ica, tänker du. Ja, du. Jag ville ha finare spänne. Och lite roligare mönster kanske. Mest av allt var det nog bara att jag ville se om jag kunde. 

Det roliga är att bebisen typ inte använder napp. Okej, när vi åker bil. Knappt annars. Jag har inte ens nappar att fylla upp hållarna med. Finast är den med pärlor. 

Alltså, det är väldigt konstigt...

...men den här bebisen, hon äter typ inte längre på natten. Inte sen hon blev lugn i kolikmagen. Hon somnar vid 18.30, nytankad, får mer mat vid 21.30, sen sover hon till 6-6.30. Är inte det för tidigt för att sluta äta på natten? Hon liksom vaknar till lite vid 2.30, då hon tidigare brukade äta. Men nu vill hon absolut inte ha mat då. Även om jag tycker en så liten borde käka då. Men vad gör man? Nu äter hon ju mycket på dagen, så det väger väl upp det. Men ändå. Skumt är det. 

Men okej, nu kommer väl det där ändras inom en vecka. Som vanligt. När man tror man har lärt sig hur ens barn funkar, då ändrar dom sig. Typ som 3-åringen som hellre vill sova på mattan med en filt i bäääbisrummet, och inte i sin egen säng "för där drömmer jag mycket". Inte lätt med mardrömmar. 

Helt ologisk jämförelse

Notera storleken på Storbarnet här. Var axlar och huvud befinner sig i förhållande till badsitsen. Här var hon nästan 9 månader. 

Och notera här storleken på Lillbarnet här. Hon är ju inte långt ifrån. Hon är 2,5 månader. Det ska bli kul att jämföra om ett halvår. Mitt mål med Lillbarnet är ju att hon ska vara fet och lång. Hon ska växa snabbare och bättre än sin storasyster. Det tycker jag inte ens är ett orimlig tanke. Än så länge ligger hon officiellt några veckor tidigare i tillväxtkurvan om man jämför med Storbarnet. Och det ska man ju. Jämföra, alltså. 

Morotskakeglasyr...

...om katten själv får välja. 

Jag har en katt...

...som på nätterna sover vid mina fötter. Helt ok och vi bryr oss inte om varandra. Men ibland har hon lagt sig på kanten av täcket, och då måste man skuffa runt henne så man själv får plats med fötterna under täcket. Då blir hon arg. Hon klöser aldrig. Hon borrar huvudet under täcket och börjar bita på fötterna. Eller, kanske inte bita, snarare rispa lite med öppen mun. Men störande. Så man knuffar undan katten och bäddar in fötterna ordentligt och tar skydd av täcket. Mastermind som hon är smyger hon då upp till armhöjd, bökar in sig och börjar gnaga på armarna. Om man då knuffar ner henne på golvet, kommer hon snabbt upp igen. Och försöker gräva sig under täcket. Utan framgång. Nu är man ju i princip laminerad av sitt eget täcke. Så hon krafsar och biter lite upproriskt i kanten på täcket. Bara för att jag ska fatta att man inte stör en katt mitt i skönhetssömnen. Bara för att vara elak. 

Kisse är en douchebag. 

Edit: Dessutom snarkar hon så högt att man tänker "Ante har somnat".

Jag vet inte om det kan kallas effektivitet...

...men jag har svårt att göra en sak. Alltså röra mig från A till B, utföra uppgift sen är det klart. Det går inte. Jag skulle tidigare in i skrubben och nå vår onaturligt stora förbandslåda. Jag skulle ha ett bandage. Det var mitt mål. På vägen dit passerar jag dammsugaren. "Slangen skulle haft en krok att hänga på". Japp, försök med spik. Fungerar inte. Försök med skruv. Fungerar inte. Gipsskiva. Expanderplugg. Japp, det funkade. Kroken accomplished. Sedan, för att ta mig till plåsterlådan måste jag vada genom tomkartonger, skräp, plastburkar och alla lådor till julpyntet. Nä, det går inte. Ut med jullådor till hobbyrummet. Packa allt skräp i bilen, dra med ett barn uppå byn och återvinna. Hem igen. Tillbaka med återvinningspåsarna i skrubben. Tag bandaget. Klart! Typ en timme senare. Allt jag ville var att komma åt bandaget. 

Nyss skulle jag gå på toa. På vägen dit bäddade jag en säng och bytte två glödlampor. 

Effektiv.