fredag 20 april 2012

Det var en gång...

...troligtvis en man, som var ute och promenerade en kall vinterdag. Plötsligt halkade han till, och upptäckte den isbeklädda marken. "Här gäller det att hålla tungan rätt i mun, så man inte halkar" tänkte han. Men så började hans hjärna arbeta på riktigt högvarv, och han funderade hur man kunde göra denna halkiga situation ännu värre. "Om jag tar mina två smalaste metallskenor, och sen surrar fast dom under fötterna, så borde svårigheterna att fortfarande stå på fötterna maximeras". Sagt och gjort. "Vad ska jag nu göra av detta?" fortsatte han tänka. Så han tog tag i den närmsta träbiten han kunde, bara för att försvåra det hela ännu mer. Att hålla koll på balansen och träpinnen var det optimala sättet att fördriva tid. "Man skulle haft något att peta runt också" fortsatte han. Så hittades den mest minimala plastbit någonsin. Så började han, mitt i all ansträngning med att hålla balans och röra sig framåt, och utan att vifta överallt med träpinnen i försöket att inte ramla, att putta runt plastpluppen.

Ungefär så bör det ha gått till när ishockeyn uppfanns. För erkänn, det är en väldigt ologisk sport. Onaturlig kanske till och med. Skenor under fötterna? Och vad gör vi på isen? Då är ju egentligen fotboll mer naturligt. Man kutar runt och sparkar boll. Eller handboll. Man kutar runt och kastar boll. Eller basket. Man kutar runt och studsar boll. Man anvädner fötterna till det dom är skapt till. När hade man så lite att göra att man kände behovet av att försöka krossa skallen mot isen, bara för att åka fort framåt? Och varför skridskor? Sånnadär halksulor-grejjer som dom har under fötterna i curling, sånna skulle dom ha istället. Det hade varit kul. Som en tidsmaskin, då hade man kunnat få se hur det såg ut i början av hockeyns exsistens. Ingen koll, bara halka runt.

Lite onaturligt är det. Men jag har accepterat det nu. Jag inser att jag aldrig kommer att komma ifrån det. På samma sätt som jag insett att jag aldrig kommer komma undan fotbollen. Eller handbollen. Eller tennisen. Eller pajkastningen. Om dom bara kunde sluta sända exakt allt, allt, allt på tv. Eller om dom åtminstone kunde börja sända lite sport på kanaler som vi inte har i vårt hushåll. Alternativt stryka lite bollsporter och visa lite mer hästhoppning. Helst i terräng. Och helst visa det i fotbollskanalerna, bara för att det ska svida lite extra. Det skulle vara najs.

Inga kommentarer: