Och redan har någon varit där och förstört

Eftersom att jag är karl så har jag just dragit om silikontätningen i köket hos mamma och pappa. Världens simplaste jobb, men jag känner mig ändå tvärnöjd.

Halo! Halo! Halo!

Fenomenet att en låt fastnar i hjärnan måste vara det mest irriterande fenomenet. Oftast är det en enda rad från någon låt som man egentligen inte kan. Alls. Så idag har jag gått omkring i godan ro, för att plötsligt tvärskrika/sjunga "I CAN SEE YOUR HALO!" Det är lite störande. Det blir lite som att hicka. Precis som att man inte alls kan kontrollera när nästa hickning kommer kan man inte kontrollera när man kommer att tvärskrika till. Undrar om en sked lingonsylt hjälper i detta fall?

Annars har jag funderat sen igår morse på hur många, förutom jag och kollegan, som alltid trott Robbie Williams sjöng "I got too much blood running through my veins, going to waste" och inte "I got too much life running through my veins, going to waste". I alla fall en gång i låten. Tydligen är det inte så.

Funplanet - always in our hearts

Ett solklart exempel på hur störda jag och mina arbetskamrater är när vi chattar som fjortisar ute i cyberspace. Detta försökte jag förklara för en på klassträffen i går.

Jag: Jag har jobbat i dag. Men det var så sjukt lite folk, så vi satte oss och chattade på Funplanet under namnet "Sophie14". Så man fick fina förslag från folk med namn som "sthlmskille31". Lol.
Hon: Ehh... Haha...?
Jag: HAHAHA!

Varför förstod hon inte det roliga med det?

Men den som ger sig in i leken får leken tåla

Japp, då har man vart på återträff med järngänget från nian då. Riktigt trevligt faktiskt att träffa alla gamlingar. Dock slog det mig en liten smårolig sak. Det är nämligen så att en av mina kära gamla klasskamrater är sådär lite halvkändis i dagsläget, och det märks på allmänheten. Believe me. Vissa servitriser liksom smörar in sig känns det som. OK, nu kanske de råkade ha hälsat på varandra tidigare, men det känns ändå som folk gör sig till i vissa lägen.

Jaja, anyway så var vi på nystället i schtan. Detta hak övergår till nattklubb framåt kvällskvisten, och det är verkligen inte kul. Jag hatar dunkadunkaklubbar. Ibland kan det vara kul, om man är med rätt crowd. Och man är i rätt stämning. Det är inte lika kul när man mest bara hänger och ser på alla tjejer som glider in, aspackade, och klädda som om hyran ska betalas i morgon och hon har supit bort alla pengar och således klär sig som ett våp. För att använda ett fint ord. Och killarna som klär sig i Tiger-kläder, kammat håret bakåt, och hänger över allt och alla. Jag blir så less så less. Sen vart det kallt. Och vid klockan ett-snåret mittinatta ringlar sig kön fortfarande sepe-lång bara för att stället är nytt och hippt. Kan alla bara skärpa sig?

God natt.

Rocking the boat

Och vips, så hade vi tydligen en ny våldtäktsman som härjar i schtan. Eller ny vet man ju aldrig om han är men men... Och tydligen är det så att man måste tycka att alla våldtäktsmän ska kastreras, buras in på livstid, helst stenas i tortyr tills den dagen han dör. Tydligen. Så verkar alla tycka. Kanske med en nypa salt, men överlag är det så. Där håller jag inte med. En fälld våldtäktsman får några år i fängelse, punkt slut. Och det tycker jag verkar rimligt. Han har ju trots allt bara våldtagit någon. Och nu drar hela världen efter andan i och med att jag skrev "bara våldtagit någon". Men det är ju sant. Våldtäkt är inte lika grovt som ett styckmord. Jag tycker helt ärligt inte det. Och det tycker inte rättsväsendet heller. Men visst, jag har aldrig blivit våldtagen, så jag ska egentligen inte säga något. Jag vet inte hur det känns, hur kränkt man känner sig osv. Men ändå. En våldtäktsman har misshandlat dig, men han har ändå inte tagit beslutet om du ska få fortsätta leva eller ej. Som en mördare gör. Jag vet att detta kan verka helt åt pipan hos de flesta, men så tycker jag. Dessutom får mördare hårdare straff än våldtäktsmän. Vilken vågskål väger tyngst? "Men nu ska man ju gå runt och oroa sig för att bli våldtagen" säger folk. "Varför då?" säger jag. Hur stor är risken att du blir våldtagen? 1-2%? Är det då värt att lägga ner den energin på att oroa sig? Det tycker inte jag.

Nu tycker alla att jag är störd för att jag har dessa åsikter. Jag borde tycka annat, eftersom jag är tjej. Det kanske jag borde. Jag kanske borde förakta denna gärning mer än vad jag gör. Dock tycker jag absolut inte att det okej att våldföra sig på någon. Absolut inte. Men jag ser inte svart så fort någon nämner ordet "våldtäkt". Det verkar alla andra göra. Och det stör jag mig på. Sätt det i rätt perspektiv, så kanske jag stör mig mindre.

För övrigt är ordet "våldtäktsman" sjukt jobbigt att stava till.

Dessutom var slangen trasig

Så i dag var en sådan dag då man känner att man inte har så mycket att göra. Så man tänker sig att tvätta av bilen hos mor och far med en sån där borste på pinne som man hookar fast i slangen. Min bil tyr sig åt det silverfärgade hållet, vilket gör att lite vatten på den resulterar att bilen platsar i "gläns som hunnballa i månskene" facket. Då kan man ju tycka att tanken på att spola av mammas mörkblåa bil och pappas mörkblåa bil med samma redskap skulle ha samma effekt. Och att de skulle bli glada över min fina gärning. Så var dock inte fallet. Dessa bilar tycks bli skitigare och skitigare ju fler gånger man sköljer av dem. Och mamma blir argare och argare för varje gång man försöker göra det bättre, och hon inser inte att jag försökte bara vara snäll från början. Så sisådär tre vattentvättningar, följt av tvättande med bilschampo, följt av att bror tycker jag är störd som inte kan tvätta bilar ordenligt resulterar i att en heeeeeel dag gått åt enbart åt att tvätta bilar. Det är ju lite eljest.

Nyfrälst

http://www.youtube.com/watch?v=jEGO5jdecWI

Joakim & Joel, överlag.