Man kan vägra äta mat om man inte får peta i sig det själv. Troligen är detta något som kommer mycket tidigare för alla andra, men vissa är tröga på matfronten. Ingenting får komma in i gapet om man inte stoppat dit det själv, med händerna. Inte sked. Alltså, visst vet alla hur långt ris kan färdas?
Man kan lägga sig ner platt på mage på golvet och bara skrika om man inte får som man vill. Och sen när mamman eller pappan tycker man ska skärpa sig och ställa sig upp kan man låtsas att benen inte bär en. Och bara sitta och gnälla.
Man kan tycka att tandborsten är den värsta av fiender. Punkt.
Man kan vara väldigt mammig av sig. Och liksom klättra på mamman så fort hon är i samma rum.
Man kan tycka att alla ting i hela världen är värda så mycket att man måste gömma undan dom. I skor. I skåp. I lådor. Under saker. Överallt.
Man kan tycka att det är helt awesome att göra sånt man inte får göra. Typ riva i gardiner. Då kan man stå där gömd bakom gardiner tills någon hittar en, sen kan man bara börja dra.
Man kan bli helt oresonligt arg över sånt man inte klarar av, exempelvis när man inte klarar av att klättra upp i soffan för den är för hög.
Man kan tycka att den där indian-grejjen där man gastar på och klappar sig för munnen för att göra konstiga ljud är skitkul. Och göra det hela i 110 decibel. Hela tiden.
Sen kan man släta över allt som kan irritera genom att bara tokspringa med öppna armar mot mamman och megakramas bara. Eller bara göra som mamman vill ibland, typ hämta något hon pekar på. Eller bara briljera med kunskapen om att man faktiskt skiljer på alla katter hemma. Och bara klappar dom som man vet är snälla/skadade så dom inte fattar när man egentligen är elak mot dom.
Det är ändå härligt, det här med utvecklingen. Nu när ungen faktiskt, på rikigt, börjar bli stor. Och föstår saker, vet vad som är rätt och fel (även om hon inte bryr sig om att rätta sig i ledet), och testar gränser och funderar ut vem hon kan linda runt sina små lillfingrar. Det är drygt, men ack så gött ändå. Det är ungefär där vi är nu.
For the record, som man säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar