...så städar jag. Idag var det dock mer en nödvändighet än något annat. Och det alltid spännande att dammsuga med två katter inne. Dom är båda lika tveksamt inställda till snabeldraken. Att Kisse springer runt och är orolig bryr jag mig inte så mycket om. Att Bosse blir nervös har jag mer förståelse för, ty jag ser på honom som något vilddjur som vi lagt våra skyddande vingar över. Som en vild mustanghingst som vi försöker domesticera. Jag ser han lite som en outlaw, på någevis. Som att vi försöker rida in honom. Inte för att han någonsin varit vild. Antagligen. Men jag kommer på mig själv att varje dag tänka "måste gosa med Bosse så han inte blir förvildad". Eftersom det vore the end of the world. Och jag klappar och berömmer när han inte springer iväg livrädd för dammsugarn/skurkäppen.
Dessutom kommer han varje dag in med nya skavanker. Han måste vara argsint av sig och bråka runt med andra mustangkatter, för han är blodig typ varje dag. Och oljig efter att stryka runt under bilen. Ja, man kan ju tänka att han är klumpig när han klättrar upp i sin hydda i garaget, men nej. Han må vara gammal och fet, men han är smidig som en... som... en katt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar