På att alla samtal med Ante nuförtiden tycka börja med "jag måste till sjukhuset". Kan han inte bara stå på fötterna ordentligt? Jag sitter inte på akuten för ett blåmärke, bara för att "få det dokumenterat".
Dessutom är jag bitter på att mitt barn inte vill äta, inte vill sova, inte vill vara vaken, ingenting. Och nej, hon är inte sjuk eller svettig eller kall eller nåt. Och nej, jag har inte heller hunnit med att äta nåt. En macka står man sig på en hel dag.
Sen är jag lite bitter på alla som säger "mjämjää, nu har vi fått snö!! Äntligen!!". Ja, men ni behöver inte SKOTTA! Det är klart man är glad då! Lägenhetsfolk...
Sen lessnar jag på att broder och tjejen inte kan call it quits. För alla inblandades skull. Nu börjar jag lessna på allt elakt som skrivs om honom på FB. Man behöver inte kasta skit på andra i offentliga medier. Tala med varandra istället. Men somliga förstår inte att vissa saker bränner inte bara hos den som står i skottlinjen.
Och nu kastade jag skit på alla i offentliga medier. Jag ber om ursäkt. Men jag är bitter.
Nä, om man skulle plumsa till brevlådan och hämta posten. Nä, just det. Grinig unge. Jag bloggar istället.
Aahhhhh...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar