söndag 27 september 2015

När man är på återvinningen...

...och man "råkar" slänga en teckning i lämplig container, och ungen ba "Näääääj!! Min teckning!!"
Och man försöker be om ursäkt och sen försöker häva sig upp och lirka upp teckningen, som ju inte landade allt för långt ner i avgrunden, men klarar det inte p.g.a. inte atlet. Och ungen är ledsen, och man ba "förlåt, det var inte meningen att den skulle slinka med. Kom så åker vi på affären och köper en tablettask, det blir väl bra?" När ungen tycker det är en bra lösning, då vet man att man har "Årets Mamma"-priset som i en liten ask.

Men alltså. När man hämtar på dagis och hon har ritat något kludd kors och tvärs och hon tycker det är jättefint och värdefullt, då tycker inte jag det. Okej, om hon hade ansträngt sig med lite glitter eller löv fastlimmade eller nån form av plast inblandat. Då har jag faktiskt en pärm där jag sparar sånt. Men kludd. Nej, det ryker. Jag kan inte spara på allt hon drar hem. Sånt får man slänga. 

Men det kostar en tablettask.

2 kommentarer:

Kalasbullen sa...

Jag har gjort en hög i en av semlans hyllor där alla teckningar hamnar. När den blir halvstor tar jag tag i hälften och drar bort underifrån å tjoffar i sopan innan jag hämtar henne från dagis. Alla teckningar nu ser EXAKT likadana ut.. orkar inte.

Evelina sa...

Det var ju en idé. Jag brukar slänga när hon inte ser. Och nu vet jag ju att jag måste hålla hårt på den principen.