...förvandlades jag till min mamma. Blomstermässigt. Hon är växtmissbrukare, och det verkar jag också blivit. At some point. Vid tvivel;
- En ros på lillbordet.
- Tre amplar surfina.
- Fem krukor tagetes.
- En hängpetunia på bron.
- En liten kruka pelargoner.
- En stor kruka pelargoner.
- Två klematis utanför altan.
- En pallkrage med majs.
- En pallkrage med blommor av diverse slag.
- En pallkrage med ruccola, rädisor och salladslök.
- En pallkrage med dill, gräslök och persilja.
- En rabatt med astilbe, primula och annat småskrot.
- En jumbokruka med småblåblommen.
- En jumbokruka med dubbelpetunior.
- En buske primula i grustaget baki sandlådan.
- Den berömda häcken med ungersk syrén.
- En buske gula blommor "du vet, dom som växer som ogräs" - som mamma skulle sagt.
- Ja, och alla övriga vinbärsbuskar, och häckar, och buskage och gräsmatta.
Och det är bara utomhus. Han jag bor med blir tokig när det kommer hit en ny blomma. Ungefär lika tokig som när jag maniskt sugs mot glas- och porslinsavdelningen i alla affärer. Själv blir jag lite glad över alla blommor, även fast de lockar hit alla getingar och humlor. Jag är min mamma. Att jag kan namnen på de flesta blommorna gör ju inte saken bättre...
Det är bra med en trädgårdsslang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar