Det sas att det skulle vara derby...

...mellan Rödå och Hås. Här. Hemma. Och det skulle vara Grejjen med stort G. Världens happening. Äh, tänkte jag. Det kanske kommer tio personer mer än normalt. Men WHAT?

 Ja, alltså, jag iddes ju inte gå längre än till bakdörrn här hemma för att fotografera. Jag och min fjortis-Nikon-zoom, vi klarar oss från fönstret. Jag var helt amazed över hur många bilar som fanns vid plan. Folk var liksom tvungen att parkera långt ifrån och gå. Och lilltjejerna i kafeterian var tvungen att gå ut och ta beställningar över hur mycket kaffe som skulle behövas. Jag förstår att det låter lite töntigt. Eller nej, det gör jag inte. Jag kan inte förstå hur man kan tycka att min tappade haka är töntig. För säkert nåhundra var det där. Alltså, det blev trafikkaos när alla skulle härifrån.

Det är som på Nolia.
Och jag hade första parkett.