...så plötsligt händer det;
Bäbis skogstokig 17.30. Jättetrött. Somnar kort efter.
Fyraåringen skogstokig 18.00. Ofrivilligt trött. Somnar vid 18.30.
Vad gör man med all denna fritid? Woho! Hårinpackning, dusch, portömning, fika gott kvällsfika. Jag kanske slår på stort och börjar läsa en bok också. Ante sover på sofflocket. Ingen stör. Det är som när man var liten och hade FF. Då var det "föräldrafritt". Nu är det mer "familjfritt".
Alltså jag älskar ju min lilla familj. Men jag trivs bra själv, som enda vaken, emellanåt. Med betoning på "enda vaken". Alla, inklusive Ante, får gärna sova. Är han ute och rör sig på byn så blir jag bara orolig att han ska göra sig illa eller nåt sånt. Jag är en oroare och tänker för mycket, och då går jag bara och undrar vars han är. Men jag trivs i tystnaden ibland. Typ några timmar, en kväll i månaden.
Ja. Jag låter ju som värsta gnällhaggan till fru/mamma. Ja det gör jag. Good Lord, kanske jag är det? Jaja. Det må ju va hänt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar