...så fattade jag aldrig hur fäst vid Kisse jag var. Hela natten vaknade jag av att Kisse inte var där. När jag hängde tvätt utomhus i morse såg jag henne, i ögonvrån, springa runt. Jag stängde förrådsdörren snabbt när jag rotade där, så jag inte skulle råka stänga in Kisse. Det har ju hänt förr. Jag hör henne jama...
Konstigt det där. Hjärnan har typ fantomsmärtor. Som sig bör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar