När jag var liten...

...taggade mamma järnet på att jag skulle flytta hemmifrån. Vi gick på loppisar, och mamma köpte gammglas hela tiden. Det var det enda man behövde, förstår ni. När man flyttar hemmifrån är glas det mest viktiga. Vilket således betyder att vi nu har åtskilliga kartonger glas överallt, som inte får plats någonstans egentligen. Nu har min ömme moder grävt sig ännu djupare in i alla förråd och garderober på teg (med huvudsakligt mål att hitta en stor mjukishund jag vill ha) och hittade ytterligare en kartong märkt "hanteras varsamt GLAS". Och se vilka helt fantastiska glas som hittades;

Antagligen var dom begravda på ett sånt djup för att jag tyckte dom var hyperfula vid inköpstillfället. Sådär funkis som man var vid 14-15 årsåldern blir man aldrig mer. Nu står dom på bästa uppvisningplatsen. I vitrinskåpet. Eftersom det här var ganska viktig information.