...åsamkade jag mig själv igår. Jag hade bestämt mig för att steka potatisbullar och bacon, samtidigt som jag röjde undan på bordet där vi skulle äta och grejade där. Plötsligt var potatisbullarna svarta. "Nu är dom klara på utsidan, undrar hur kalla dom är på insidan?" tänkte jag. Vi kör ju självklart halvfabrikat, så potatisbullarna var djupfrysta när jag la dom i pannan. Då har dom en tendens att bli bränd på utsidan, iskalla på insidan. Som jag. Men jag lär mig aldrig. Så svarta blev dom.
Anyway, jag tänkte att jag skulle ta en kniv och skära lite i dom för att fastställa isighet i mitten. Inte med en bordskniv. Det är för mesar. Vass kniv ska det vara. En liten, men ack så vass kniv. Och den tappade jag. Inte bara tappade, jag lyckades på nåt sätt snärta den ner på tån. Lätt krossad och uppskuren blev min ringtå. Hel natten har min tå pulserat. Inte blod, det slutade blöda. Men den är lagom svullen, och det värsta jag kan tänka mig i dag är att nån ska ta i min tå. Och ballerinaskor. Men det lägger sig.
Potatisbullarna var i alla fall färdiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar