Här nånstans blev jag upprörd...

...när bäbis haft ögoninflammation i en vecka som inte går över. Snarare blev lite värre idag. Enligt 1177 vill man titta på dom efter en vecka. Och hon var märkbart påverkad av det, så jag for till primärvårdsjouren. Där träffade vi en sköterska, som höll med om att bäbis såg röd/geggig ut. Så hon skickade vidare oss till akuten, eftersom hon är under ett år och då måste en barnläkare titta. Det visste jag ju egentligen, men inte så att jag kom ihåg det. På vägen ut stöter vi in i en annan form av sköterska. Följande konversation utspelas;

Hon: Hej! Nejmen du var då en söt en!

Jag: Jo, med ögoninflammation, på väg till sjukhuset blablabla...

Hon: Nää, men det behövs inte. 

Jag: Nähä? På 1177 sa dom att nån ska titta på dom om det inte går över eller blir värre på en vecka. 

Hon: Nä, det kan ta fjorton dagar för sånt där att läka ut. 

Jag: Okej, vad ska man göra för att underlätta för henne då? Hon är ju ganska påverkad av det.

Hon: Det tycker jag inte hon ser ut att vara. Om det är någonting du borde kolla upp är det väl hennes rossliga andning. (What!? Vad vet du om vad vi har kollat upp och inte?)

Jag: Nähä...

Hon: Nä, jag tycker du ska åka hem. Dom har bättre saker för sig på akuten än sånt här. 

Där mitt i nånstans kom den första sköterskan tillbaka också, och höll fast vid sin första åsikt. Men nej. Vi skulle promt åka hem. 

Så jag tyckte hon kunde gå och gräva en grop nånstans. Sen åkte vi på akuten. Nåt skit i ögonen har hon då för vi fick medicin utskrivet. Som nu ska prackas på lilla korven. Det lär ju gå bra.