Jag har en katt...

...som på nätterna sover vid mina fötter. Helt ok och vi bryr oss inte om varandra. Men ibland har hon lagt sig på kanten av täcket, och då måste man skuffa runt henne så man själv får plats med fötterna under täcket. Då blir hon arg. Hon klöser aldrig. Hon borrar huvudet under täcket och börjar bita på fötterna. Eller, kanske inte bita, snarare rispa lite med öppen mun. Men störande. Så man knuffar undan katten och bäddar in fötterna ordentligt och tar skydd av täcket. Mastermind som hon är smyger hon då upp till armhöjd, bökar in sig och börjar gnaga på armarna. Om man då knuffar ner henne på golvet, kommer hon snabbt upp igen. Och försöker gräva sig under täcket. Utan framgång. Nu är man ju i princip laminerad av sitt eget täcke. Så hon krafsar och biter lite upproriskt i kanten på täcket. Bara för att jag ska fatta att man inte stör en katt mitt i skönhetssömnen. Bara för att vara elak. 

Kisse är en douchebag. 

Edit: Dessutom snarkar hon så högt att man tänker "Ante har somnat".