19.00: Stora barnet somnar i vanlig ordning.
21.30: Matar och byter blöja på spädisen. Jag lär av mina misstag. Småbäbisblöjor har inte samma uppsugningsförmåga som större blöjor. Byter man inte ofta även på natten, så är bäbis dränkt av ryggkiss. Så även sängen. Byte av sängkläder är då ett krav, vilket fullföljdes tidigare den dagen.
00.30: Spädis vaknar. Lite tidigt kan jag tycka. Och pruttar nanting. Redan där började jag ana oråd, men vad gör man? Hon fick mat och somnade om enligt planen.
03.40: Spädis vill ha mat igen. Hon tjorvar lite när hon äter. Slänger huvudet mer än vanligt. Jag tänker att det beror på att hon vaknat till lite mer än önskvärt. Jag intalar mig själv det.
03.50: Spädis kaskadspyr. Säng. Pyjamas. Sig själv. Happ. Byter sängkläder, pyjamas och i allmänhet rensar halsveck och öron från spya. Det tar ett tag för henne att somna om. Om man säger så. Näsan täppt av spya och allt.
05.19: Stora barnet kliver ut genom sin dörr. Som en antilop full av spänst har jag inom två sekunder tryckt tillbaka henne i sin säng och väst "det är fortfarande natt!" Hon vill ha välling. Jaja. Hon får välling. Sen går jag och lägger mig. Jag tror jag har vunnit slaget.
06.15: Stora barnet har legat och bankat i väggar och sjungit i en timme när hon börjar ropa på mig. Jag går dit. Halksockar ville hon ha. Och inte ligga där inne längre. Jag får henne att följa med ut till teven och Lejonkungen. Jag får henne till att tycka det är en bra idé att sitta själv helt tyst och se på film när andra sover.
07.15: Spädisen vaknar och vill ha mat. Dags att kliva upp. Dags att ge upp. Här någonstans lassar jag över allt på Ante. Han har ju sovit. Det går inte väcka en sån som han.
Småbarn. Inte dom mest optimala sovkompisarna. Man får trösta sig med att en normal natt behöver man bara stiga upp två gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar