Den där dagen det snöade så mycket...

...i onsdags var det väl. Då, när jag skulle hem, var jag tvungen att skotta fram bilen uppe på parkeringen vid arbetsplatsen. Den ligger ju då i direkt anslutning till en allmän parkering, dock ligger arbetsplatsens parkering nästan, lite delvis, under tak. Men inte så mycket så man slipper plumsa i sursnön för att skotta fram räsern. Hur som helst, där stod jag och blev blöt om händerna, då en man parkerade sin bil mittemot min på den allmänna parkeringen.

Man ~45 år: Ursäkta, men ska du iväg nu? Och blir borta några timmar?
Jag: Jo...
Man ~45 år: Så här är det, jag har min son boendes här i hyreshuset bredvid och jag ska hjälpa honom flytta ikväll. Det finns ingen möjlighet att jag skulle kunna få låna din parkering i några timmar? Det hade ju varit smidigt om man slapp plumsa i snön och lasta grejjer.
Jag: Jo, men det kan du få göra. Ingen kommer stå här förrän i morgon bitti.
Man ~45 år: Tack, tack så jättemycket!

Där kunde jag växa någon centimeter. God gärning. Alltid trevligt. Så jag borstade vidare på min bil, så jag kunde ta mig därifrån någon gång. Då sträcker sig den gode karln fram några paket åt mig.

Man ~45 år: Här ska du få, jag jobbar som säljare åt Libresse. Använder du trosskydd?
Jag: Ja.. Jo, det gör jag väl...
Man ~45 år: Ta dom här, det är dom nyaste. Singelförpackade. Jättebra.
Jag: Men tack ska du ha!
Man ~45 år: Använder du tamponger också?
Jag: Eh... Ja... Jo...
Man ~45 år: Ta dom här två paketen också.
Jag: Tackar!

Där stod jag med sursnön upp till knäna och dyngsura händer och en vilt främmande medelålders man undrar om jag använder tamponger. På vägen därifrån insåg jag hur surrealistisk den senaste kvarten i mitt liv varit...