...tänkte jag rensa upp bland min djungel av förvuxna blommor i köksfönstret...
...och putsa upp min lilla vän. Visst ser ni honom? På radion i mitten? Han, ja...
...Efraim, kallar jag honom. Han är troligtvis något halvblodsaktigt. Dock har han aldrig berättat vilken ras han är av. Så vi utgår från att han är något halvblodsaktigt. Tills motsatsen är bevisad. Det enda vi vet med säkerhet om Efraim är att han härstammar från Pollux hästbokklubb och är född nånstans i början av 90-talet. Den här hästen har hängt med mig forever. Sen jag fick honom har han alltid på nåt sätt lyckats nästla sig in i mitt hem. Nånstans i mitt flickrum fanns han alltid. I min lilla lägenhet på teg låg han i översta lådan i byrån. I Överrödå låg han i samma låda ett tag, innan han fick bästa platsen på stirnghyllan i köket. Och nu bor han alltså på lillradion. Och där ska han stå. För alltid. Han kommer att hålla för evigt också, ty han överlevt otaliga fall från sitt stall och bevisat gång på gång att han är oövervinnerlig.
På gamla dar har jag funderat på ett till namn till Efraim. Efraim är ju självfallet taget från Gustav Svensson "Efraim ska va med oss!". Så klart. Men jag känner att Wilson borde finnas med nu. Eftersom jag troligtvis skulle bli genuint ledsen om Efraim försvann. Precis som Tom Hanks blev i "Cast Away" när Wilsonbollen försvann. Och eftersom hästen måste vara döpt efter något speciellt.
Från och med nu skall ditt namn vara Efraim Wilson Andersson af Pollux.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar