...kommer alltid vara inpräntat. Ungefär som en födelsedag. Eftersom det var då det nya livet började för mig och min andra halva. Idag firar vi den tredje födelsedagen. På varje födelsedag tänker man lite extra över vilken tur vi haft. Från början tänkte man mest över hur fel allt blev. Men det har skiftat. Nu hyllar vi livet istället. Det är liksom enklare.
4 oktober har också blivit min deadline för däckbyte. Sen för tre år sedan har jag aldrig bytt till vinterdäck senare än 4 oktober. Och så lär det förbli. Och på tal om däck; jag älskar däckfirmor. Eftersom både jag och Ante är helt inkapabla till att hålla koll på däck är det ju helt fantastiskt att däckbytarställena finns. Jag slänger några hundralappar på mitt problem, så slipper jag bry mig. Aldrig behöver jag kolla mönsterdjup, inse att jag behöver två nya däck och sen forska fram vilka däck som är bra och vilka som skulle kunna passa till mina andra däck och annat grejs som behövs tänkas på. Dessutom skulle jag aldrig lita på mig själv med däck. För jag chansar inte med vinterdäck. Dom ska vara topnotch. Man kan dö annars. Sen slipper jag ha däckhögar konstant liggandes här hemma nånstans. Nejnej. Jag glider in på min bokade tid, väntar i tjugo minuter, sen är det klart. Det är ju så smidigt. Och jag har slutat skämmas över min I-landslösning på däckgrejjen.
Tack, HB Däck. Må ni alltid finnas för mänskligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar